BLOGGER TEMPLATES AND TWITTER BACKGROUNDS »

torsdag 31 december 2009

Önskar jag kunde säga att julen har varit bra.
Tyvärr min värsta jul någonsin.
En sk "åsnerövs-jul".
Mer om det någon annan dag. Det var mer än liten liten förklaring till bloggpausen.

Med dessa bilder vill jag önska alla ett riktigt gott nytt år.
Dessa drycker kommer jag att skåla in det nya året med.



Ett riktigt Gott Nytt År
önskar jag alla.

Mitt nyårslöfte blir att:
År 2010, ska bli ett egoår.
Vad som menas med det, återkommer jag med om ca ett år!

lördag 19 december 2009

Göromål helgen före Jul


Alla normala människor verkar förbereda allt inför jul helgerna.
Men jag får så konstiga ideer i bland.
Så nu har jag påbörjat, dock inte färdigställt, storstädning/ommöblering
Guldklimpens rum. Han är ju inte hemma i helgen så tanken var ju att jag skulle göra färdigt allt inför Jul helgen. Julklapparna är inköpta, så lite har jag ju förberett.
Hade tänkt att skippa jul granen i år.
Men det blev vilda protester från sonen. Så det måste ju göras innan torsdagen oxå... men det hinns ju.

Det kommer bilder på Grabbens rum när det är färdigt. Hoppas hinner färdigt före måndag eftermiddag, för då kommer Guldklimpen hem. *miss you*



Nu ska denna flicka hoppa in i duschen...
sen blir det lite go julmat hos Grabbarna Grus
*me like*


torsdag 17 december 2009

Guldklimpen och feel good

I går hade sonen och jag en liten foto-session (undrar om det stavas så... )
Dock var Guldklimpen lagom road av det.
Tycker mamma har blivit lite jobbig med plåtandet.
Här kommer vad vi/jag åstadkom.


Märkpennan är framme, måste visa vad som står på önskelistan.











Snacka om tillgjort leende.
"om jag visar tänderna så ser det nog ut som om jag ler"
ser det ut som om Guldklimpen tänker, eller hur?

Nu kommer nära och kära bli bomaderade med
 "smilebox-god-jul-hälsningar-med-bilder-på-en viss-gulklimp"

Här kommer en liten fell good video att titta på


I kväll blir det Glögg och tomteskum... Gott

onsdag 16 december 2009

På önskelistan


Säger bara:

*VILL HA*

tisdag 15 december 2009

På himlen lyser ännu mer stjärnor



Har ni tänk på hur klart stjärnorna lyser på natthimlen i höst/vinter natten?
Stjärnorna lyser så klart för i år, och höst har vi förlorat så många, alldeles för många goa
tjejer i denna skitsjuksom.  Dessa goa tjejer som fick alldeles för kort tid på denna jord.
Mitt hjärta blöder och sörjer.

Har dragit mig för att skriva detta inlägg...
Så jobbigt att sätta ord för sorgen i hjärtat.. igen.
Så fina tjejer har blivit änglar och lämnat nära och kära.
Tänker speciellt på vår kära "forum-lilltå" som knappt fick påbörja sitt liv.
Denna glada tjej vi fick lära känna på forumet...
aldrig beklagande bara stöttande och full av "fighing-spirit".

Dagar och stunder som denna känns det ju ännu viktigare att
ta vara på dagen.. Leva här och nu.






måndag 14 december 2009

Tankar

Click to play this Smilebox scrapbook: Tankar och drömmar
Create your own scrapbook - Powered by Smilebox
Make a Smilebox scrapbook

fredag 11 december 2009

Tale of two brains

Fick dagens skratt när jag såg denna filmsnutt i dag.





onsdag 9 december 2009

Ljus i mitt hjärta



Första gången på länge glädje jag mig åt att längta efter helgen. Om ni förstår vad jag menar?!
För i dag har det oxå varit en dag som hamna på plus kontot.
Fast det inte har hänt nåt speciellt, känns bara lite lättare rent allmänt.
Uppskattar verkligen dessa dagar.
Även i dag hade jag trevligt fika sällskap på förmiddagen.
Mina föräldrars gamla granne tittade förbi.
Så skönt att få prata lite gamla minnen.

Hittade en sak i dag som skapade ett stort "ha-begär".
Är ju inte så "pryl-galen", är ju mer "vill-umgås-och-träffa-njuta-av-mina-nära  -galen".
Men denna sak skapade ett stort "ha-begär"
En massage-dyna
Kändes verkligen som att bli masserad på "riktigt"




Drömmer om att sitta i min fåtölj med massage och
lyssna på när Shirley Clamp
sjunger: Med hjärtat fyllt av ljus





tisdag 8 december 2009

Plus-konto-dag

I dag har jag haft en av mina bättre dagar.
SKÖNT
I bland så kommer det dagar då det känns:
Jaaa, visst är det skönt att leva!

I dag har det varit en sån dag.
En underbar förmiddags fika som blev till
både för- och eftermiddas fika.
Blir lätt så när kära I och jag träffas. Träffas hyfsat ofta,
 men absolut inte alldeles för ofta.
Tiden bara försvinner.
 Tack  I för en trevlig "fikastund"

Som pricken över i:et så kom mitt halsband
med posten i dag. När vi fortfarande satt vid fikabordet.
Blev så nöjd med den.


Dock behöver jag öva upp mina kunskaper som fotograf.
Men här kommer en liten närbild




På den stora taggen står det:
Follow your heart

Och på den lilla:
Samuel

Har beställt den på nätet, på denna adress:

Det finns ett hyfsat utbud att välja av och så kan man designa sina
smycken lite som man vill. *Me like*


måndag 7 december 2009

Julrutiner som har hamnat snett



Har funderat mycke på, varför jag har ett sånt enormt motstånd mot julen i år.
Julen är ju glädjen och njutningarnas högtid.
Då umgås man med när och kära, och visar sin uppskattning.
Och framför allt så äter man mycke god mat.

Ju mer jag har tänkt på det dessto mer har jag kommit på att jag inte
tycker om förändringar. Vill att allt ska vara som det alltid har varit.
Det börja nog när min kära mor och barnens mormor gick bort.
Det blev alldeles för mycke förändringar. Speciellt de första halvåret.
Inget var sig likt längre. Det var mamma som höll i hop släkten. Och till julen samlades vi, om inte på julafton så någon av dagarna kring jul.
Första året efter firades julen i hop, men som sagt nåt fattades och nåt hade kommit till. Något hade kommit till som jag inte visste hur jag skulle förhålla mig till... vet fortfarande inte.
Så många frågaor jag vill ha svar på.

I och med att Guldklimpen har diagnosen Autism. Så funkar det inte att åka i väg och fira på annan ort.
Jag och barnen har under årens lopp firat väldigt stillsam men rofylld jul som passar oss.
Det har varit förberedelser runt 1:a advent och bakning av både lussekatter och pepparkakor.
Jag tycker vi har hittat nåt som passar oss.

Men i år så har jag haft så svårt att hitta nån julglädje och förväntan som man brukar ha, så här innan jul.
Allt har bara känts jobbigt och vore det inte för Guldklimpens skull så skulle jag nog ha flytt fältet.
Men nu anstränger jag mig verkligen att få in alla våra vanliga rutiner kring jul.
Ju mer jag har tänkt på det, dessto mer har jag kommit på vad det är.
I år är det bara Guldklimpen och jag. Det saknas nåt. Guldklimpen syster saknas, min älskade dotter är inte här och firar jul med oss.
Det är väl klart att jag inte kan få en rofylld jul. När mina tankar är hos älskade dottern.
Tankar av oro och längtan.

Oro som inte släpper taget om mitt hjärta.
Den där känslan i magen som gnager. Alla som är mammor vet nog vad jag menar.
Du vet inte vad det är men du känner att det är nåt som inte är som det ska.

Så nu vet jag vad jag vill ha till jul.
Snälla snälla tomten

Jag vill ha min dotter hos mig på julafton.



Pusselbiten som fattas i mitt liv nu, är du kära H
LOVE YOU

söndag 6 december 2009

6 December



I dag är det Finland självständighetsdag...
Oj vilket långt ord.
Det är ju värt att uppmärksammas.

Dessutom är det 2.a advent.
Julen börjar närmara sig med stormsteg,
här har det inte hänt nåt ang julstämning.

Kanske kommer det... hoppas det kommer
innan julen är över bara.

Ha en riktigt trevlig 2:a advent.
Nu ska här tändas lite ljus.

lördag 5 december 2009

Dimman lättar en aning




Ungefär hur munter jag har känt mig de senaste månaderna.
Inte konstigt att livet har känts väldigt tråkigt och tungt.

Men i kväll har det lättat lite. Och så har jag gjort en galen
grej. En "absolut-inte-Okki-grej".
Det är egentligen så långt bort, från hur jag är och gör men...
det gör att livet känns lite mer spännande.
Det blir säkert inget mer med det men känns lite spännande att
jag har satt bollen i rullning i alla fall.
Hehe... nu var jag lite hemlighetsfull.
Men denna gråa mus som brukar gömma sig i ett mörkt hörn, har gjort
värsta EGO-GREJEN.
Är nog lite stolt över mig själv.
Får man verkligen vara det?

I kväll ska rida på denna "good-feeling".
I morgon ska det tas lite tomteluve kort på guldklimpen.
Hoppas han känner för att posera.



tisdag 1 december 2009

Fick ett fint mail idag.
Den var så bra att jag måste sätta in den här.

Majonnäsburken och två koppar kaffe.







När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:









En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar . Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.









Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.









Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken . Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt 'ja'.









Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras inne-håll i burken , vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.









Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv.









Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.









Småstenarna representerar andra saker som betyder något , som hem, jobb och bil.









Sanden representerar allt annat - småsakerna.









Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.









Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.









Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt det som gör dig passionerad.

Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om 'golfbollarna' först - sakerna som verkligen betyder något.









Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.









En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.

Professorn log och sade, jag är glad att du frågar.





Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.





måndag 30 november 2009

Tänder ljus


I dag tänder vi hemma hos oss ett ljus för en forumvän, som tyvärr har somnat in.
Det är sååå sorgligt. Vera/Viktoria, jag hade inte en aning om att du var så sjuk. Visste att du hade en svår spridning, men att du hade blivit så mycke sämre. Nee, det fanns inte på kartan.

Tänker på dina små barn och din man.
Finner inga ord.




torsdag 26 november 2009

Lite advents stämning i köket



Det är ju ingen hemlighet att jag har känt ungefär lika som Julnissen
 på bilden inför jul och julförberedelser i år.
Jag som älskar julen i vanliga fall.
Men som sagt inget är som vanligt i vårt liv denna höst och vinter.
Så stämningen har liksom inte infunnit sig.

Men i kväll tog jag mig i kragen och började
rota runt bland advents ljustakar och dukar mm.
Och kors i taket, nu är det julgardiner i köket och
adventstaken är på plats i köket.



Blir nog Jul i vårt hus även i år.
Fortsätter i morgon, tar på krafterna att springa upp till vinden.

Och i morgon är det fredag. Skönt!!!

tisdag 24 november 2009

Trött



Har inget vettigt att säga.
Är bara trött och trött.
Men denna låt kan jag verkligen inte tröttna på!
*I LOVE*




söndag 22 november 2009

Galna tanter och shopping

Har haft lille 2-årige R på besök med sin mamma L.
 Ååååå, vad trevligt vi har haft.
Men men, det märks ju att min lägenhet inte är anpassad för
2 åriga busfrön... Eller hur L?

Vad tiden flyger i väg när man har trevligt.
Hämtade upp L och R på buss stationen på fredag kväll
strax innan 22.00.
Tror ni lille R kände sig redo för sängen efter lite kvällsmacka och en lång bussresa.
Neee, han höll låda med oss till väldigt sent. Goa goa lilla R.



Tänk vad fort man glömmer hur mysigt det är att gosa med dessa små gullungar!
Tack L och R för att ni var här och påminde mig om det roliga i livet.
Love you!

Lördag för middagen tillbringades i stan med lite shopping
och givetvis kafebesök.
Träffade ♥ vännen I,  som gjorde oss sällskap.
Vad roligt det är att bara gå ner på stan och fika med vänner och
prata bort nån timme...
Ingen av oss är ju direkt den tysta tillknäppta tjejen, eller hur L och I?
Personalen tyckte nog det blev väldigt tyst när vi hade fikat färdigt.



Väldigt dålig bild... i know.
Men som ni ser, vi hade solsken i lördas! *skönt*




Lördag kvällen tillbringades hemma, först med lite mat i magen.
Sedan blev det tjatter och fnitter i tv soffan.
Fick även besök av I. Och ännu mera fnitter.

Det gäller ju verkligen att hålla reda på sina små "ananas drycker" när man har en nyfiken två åring springandes runt soffbordet.
"mycke blir det" som vi brukar säga.



Galna tanterna från Motala.
Hoppas inte lille R får men för livet... hehe
I annat fall får väl vi betala hans terapi-kostnader!

fredag 20 november 2009

Fredag och en ny bok!

Häromdan när jag var på en av denna veckans, otaliga läkarbesök.
Så köpte jag en bok som jag letat efter i nån vecka.

När det gäller böcker vill jag gärna läsa om sånt som inte ligger så nära i tiden hos mig.
Så alla böcker om sjukdomar och självhjälps böcker är väldigt mycke *NEJ NEJ*,
just nu i alla fall.

Älskar komediserier i de flesta former, dock ej engelsk humör. Typen John Cleese och pang i bygget.
Så när Mia och Klara gick på SVT för nåt år sen, var jag som klistrad.
Och för nån vecka sen så läste jag att Mia har kommit ut med en bok.
Blev så full av skratt när jag läste titeln på boken... Så typiskt Mia, eller i alla fall
min uppfattning om henne.
Dyngkåt och hur helig som helst.




Nu har jag kommit halvvägs i boken som innehåller kåserier och
utdrag från Mias blogg.
Försöker njuta av boken så länge som möjligt...
Vill verkligen läsa ut den på en gång, men stålsätter mig och läser bara några kapitel varje kväll. Allt för att få njuta av boken sååå länge som möjligt.

Så här långt är den hur bra som helst.
En riktig Okki-bok.

Men så har jag ju lite konstig 


onsdag 18 november 2009

Vaccination och besök i helgen


Då har man blivit vaccinerad mot baconsjukan.
Skönt att få det gjort, vi får väl se om man blir lite medtagen i kväll som de säger att man kan bli.
Däremot så vägrade min Guldklimp att ta vaccinet. De vaccinerar i skolan och de var meningen att de skulle vaccineras i går. Men neee, det total vägrade Guldklimpen. Så nu får vi verkligen hålla tummarna för att han inte får baconsjukan.

I dag har det varit en dag som jag har mestadels tillbringat på sjukan.
Först ut på morgonen var det Läkarbesök (läs:gyn),
Sen hade jag ledig tid i ca 2 timmar, och passade på att fika med A. Trevligt och gott. Passade på att smälla i mig en Creme dela creme. Det var länge sen jag åt en sån så då smaka det extra gott.
Och på måndag börjar ju mitt nya liv, mot att bli sund och smal...
Hehe, vi får väl se hur länge det funkar med det nya livet.
Det brukar funka fram till eftermiddagen. Säger som Gustav:



Ganska bra teori eller hur?
Köper den rakt av!

I morgon är det studiedag i skolan så Guldklimpen och jag har en mysdag, hela långa dagen. För på fredag åker han på sin kortishelg. Kommer inte hem förrens på måndag eftermiddag. Skönt för honom att komma i väg lite och träffa sina "kompisar", men på söndag börjar mamma längta något emormt efter honom.
Men denna helg kommer nog gå fort, eftersom jag får finbesök från storastaden.
Min ungdomskompis L kommer med sin snart 3 åriga R hit. Så det blir nog livat värrre.
Det är inte ofta jag får ha små gosiga småbarn här.
Det ska bli kul att få umgås och tjattra. Längtar.
Men innan dess måste det ju verkligen städas här och bäddas rent i sängarna.
Om jag skulle ta och sätta lite fart.

Men först en verklig favvo







måndag 16 november 2009

Svårfotograferad son




Inte lätt att ta kort på Guldklimpen. Men det syns ju att han är kortklippt nu ialla fall.
Och skrattet finns, allt som oftast på hans läppar.
Tänk vad mycke jag har att lära av honom... Leva i stunden och njuta av detta ögonblick!

Men i dag har jag haft så dåligt samvete.
Guldklimpen började skolan som han brukar kl 8.00. Men eftersom jag hade tid hos Plastiken kl 19.30, så fick sonen vara kvar på fritids/kortis ända tills jag kom tillbaks. Vilket var kl 21. Det tar ca en ½ timme att åka från Linköping till Motala.
Men vem var det som kom med ett leende mot mig när jag hämta honom...
Nu kommer min mamma!
Åååå, vad det värmer lilla mamma hjärtat.

Det var väldigt mycke info jag fick på Plastiken...
Måste nog smälta allt och sortera lite i hjärnan innan jag berättar om besöket.
Men det som kom fram var ju i alla fall att det behövs en rejäl viktnedgång.
Kan ju inte påstå att det kom som nån överraskning.
Hade nog varit mer överraskad om han inte sagt nåt om det.
Så nu är det slut på pizzor och hamburgare.
Återbesök om ett ½ år.

Det kanske blir en viktblogg i stället... man vet aldrig.
Nu är det dags att natta kudden i alla fall.

Natti natti



Förväntan och besök hos frissan.



Ett litet steg på trappen mot ett nyare liv, bort från att vara en stumpad kvinna.
I kväll ska jag strida för min rätt att få bli som jag var innan... som jag var förrut.
Vet att man ska vara väldigt påläst och strida för sin sak, för att få vad man vill i dagens sjukvård. I bland kan jag känna mig väldigt fåfäng och ego, för att jag vill bli som innan "skitsjukdomen".
Ska jag verkligen utsätta mig för ännu fler operationer?
Det funkar ju med att ha protes- bröst oxå...
Ja det funkar, men hur kul är det att varenda dag bli påmind om att det saknas nåt från din kropp.
Nee, det är inte särskilt roligt. Det känns faktiskt väldigt, väldigt jobbigt.
Du påminns inte bara i duschen. Det som nästan är värre. Det är när du ska handla underkläder.
Här snackar vi dåligt utbud, för att inte säga obefintligt.

Det finns lite olika metoder när det gäller bröst rekonstruktion.
Tror jag har skrivit om det innan oxå. Men det som ligger mig varmast hjärtat är en metod som heter:
 Diep Lambå.
Då tar man från bukfettet och bygger upp ett nytt bröst.
Och bukfett, ja det finns det gott om!

Hoppas hoppas, jag åker hem från US i kväll med ett leende på läpparna.
Kan behöva lite medvind nu. Det har blåst motvind alldeles för länge nu.
Kanske kanske kan detta bli min julklapp till mig själv.
Det vore väl inte illa... hehe
Jag ska få nya booobs!!!

Inga häng bröst här inte.
Inget ont som inte har nåt gott med sig... hoppas jag.


Lite uppdatering om min lilla Guldklimp.
Han var hos sin far i helgen. Och de hade varit och besökt frisören, det var verkligen behövligt.
Han blev sååå stilig min Guldklimp!
Bildbevis kommer. Han var inte så ivrig på att mamma skulle fota honom i går när vi kom hem.


fredag 13 november 2009

Positivt tänkande!



I bland blir ju inte reaktionen som man hade tänkt sig...

Här ska jag njuta av fredags kvällen.
Guldklimpen är och hälsar på sin far.
Väldigt tyst är det här.
Nu är det nog dags att äta nåt.
En riktigt trevlig fredag till alla.

Kram kram

torsdag 12 november 2009

November, ingen favoritmånad

Sometimes someone says
something really small
and it fit´s right into this
empty place in your heart.



I bland behövs det inte så många eller fina ord.
Så länge man menar vad man säger.
Tänk att en mening eller två, tre ord kan betydda så mycket.

Det omvända gäller ju tyvärr oxå.
När någon som står oss nära säger sånt som sårar.
Ojjj, vad det känns.
Ja praktiskt taget som hjärtat skulle brytas i bitar.
Mycke mer av det goda och vänliga.
Speciellt nu när det är så mörkt och grååt.
November är verkligen ingen rolig månad.

I vanliga fall brukar jag se framemot 1:a advent och julen
som är på väg.
Men i år känns det som all denna förväntan och det som
har med julen att göra har blåst bort.
Försöker verkligen insupa lite julstämning.
Borta.. borta.

Skulle jag kunna så skulle jag med glädje åka i väg
och fira December i varmare bredgrader.
Denna jul blir det bara min kära guldklimp och
jag som firar julen ihop.
Vi kommer säkert att få det hur mysigt som helst.
Men för första gången på 20 år är det nån som fattas.
Guldklimpens syster har valt att både leva och
fira sin jul på annat håll.
Kommer säkert fälla en tår eller två när
Guldklimpen och jag ser på Kalle Anka på Julaftonen.

Nu har jag tack och lov nästan två veckor på mig att
ta mig i kragen och försöka få lite advents stämning här hemma.
Men men vi får väl se hur mycke hembakt det blir..
Kanske får jag värsta rycket och fyller hela frysen,
men det mest troliga är ju att det blir mycke färdigköpt.
Nu är ju varken Guldklimpen eller jag några storkonsumenter av
fikabröd, men lussekatter måste man ju ha.

Nehe, om vi skulle lyssna på nån julsång!
Är så stolt över att jag kunde klura ut hur man
laddar ner ett Youtube klipp på sidan.






tisdag 10 november 2009

Överkurs



Nu ska vi se om jag kan lyckas med detta.
Snacka om överkurs för min del.

Men en av mina absoluta favvo låtar

söndag 8 november 2009

Och så skjuter vi skarpt igen!!!!


Tänkte jag skulle påbörja min berättelse om min cancerresa idag.
Men i dag känns det bara så fjuttig att berätta och tänka på mig själv.
Vet att "min" cancer inte var/är fjuttig. Behöver bara titta på
journalanteckningarna från patalogen. Då knyter det sig rejält i magen på mig.
Men, men, men....
I dag sitter jag här, 2 år sen jag avslutade cytostatika behandlingen.
17 December blir det 2 år sen jag blev klar med strålningen, som iof var
"pece of cake".
Och så har jag hormon medicineringen... skäms nästan att säga det men.
Känner knappt av den. Inga ledvärk, lite svettning.

Så jag och mitt känns väldigt, väldigt fjuttigt i dag.
Kan ju ha göra med, hur jag är som person...
Är nog den lilla gråa musen i hörnet som inte vill synas.

I helgen har vi kunnat läsa och följa flera unga tjejer
på forumet som har väldigt allvarliga spridningar och återfall.
I kväll går tankarna till deras familj och vänner.
Kan ju inte för nåt i världen föreställa mig hur det är att ha små barn i detta kaos.
STYRKA STYRKA till alla som kämpar.
Ni finns i mina tankar och böner.

Nu skjuter vi skarpt!!!




Men är även väldigt glad åt att Pysan äntligen ska få bli "hel".
Hon ska äntligen få sitt bröst... JIPPIII
Glädjs med dig.
Tänker på dig både i morgon och på tisdag!

fredag 6 november 2009

Fredag kväll



Äntligen helg... En  väldigt höstlig helg.
Nu skulle det verkligen vara skönt att fly fältet
och komma bort från regn och rusk.
Oftast brukar jag tycka hösten är helt ok,
men inte i år.
Är det bristen på sol och värme.
Inte så jättemycke av den varan i år.

I och för sig så var ju H och jag i väg i Mars
på en solsemester.
Men säger som jag sa när jag kom hem från den resan.
Nästa gång jag åker blir det två veckor.
En vecka var alldeles för kort tid,
även om det är bättre än inget.


Längtar tillbaka!!!    BIGTIME

Ville bara önska alla en riktigt
Trevlig Helg.
Här lockar soffan


torsdag 5 november 2009

Lyckorus


Väljer att vara kvar i mitt lyckorus.
Väljer att drömma om att bli två-bröstad.

Väljer även att blunda för att det kommer att dröja.
Blundar även för min rädsla/skräck för att lägga mig på operations bordet.
Nu är nu, och jag är lycklig över att jag kommit ett steg närmare.
Närmare de liv jag levde innan "skitsjukdomen"...

Då när jag valde stoppa huvudet i sanden och låtsas att det inte var
nån knöl jag kände i det vänstra bröstet.
Men när jag lufte upp huvudet en bit ovanför sandytan, och tänkte på mina älskade barn.
Då kom ångesten över att inte finnas där för dem i deras liv.
Och för tacksamheten jag kände för livet och de liv jag ville fortsatta att leva.
Men det berättar jag om en annan dag. Orkar inte i dag.
Alldeles för lycklig för det...
Får man vara lycklig över att få ett nytt bröst.
I bland får jag för mig att jag låter som värsta "Linda Rosing"...
Hemska tanke.
Men neee, har ju faktiskt varit allvarligt sjuk.
Är ju faktiskt inte särskilt fåfäng. Vill ju bara kunna gå in på Lindex eller Hm, och köpa en helt vanlig bh.
Är det för mycke begärt... Ne, det tycker inte jag. Inte i dag...
Men i morgon är en annan dag.

onsdag 4 november 2009

Glad, gladare, Okki




JAAAA JAAA
Har fått en ny tid till plastiken JIPPPIII.
Det känns helt underbart.
Inte förrens om drygt två veckor men jag har fått en tid.
Nu gäller det bara att se om det är nån som kan vara med min Guldklimp då.
För givetvis så är det ju kvällstid.

Men just nu ska jag bara vara GLAD.

Ett längre inlägg kommer i kväll.
Då tänkte jag skriva om min cancer-resa..
När jag tänker efter så kanske det inte blir i dag.
Men nåt inlägg kanske det kommer ... eller inte.
För i dag är det bara G L Ä D J E.

Nu fattas det bara att mannen i mitt liv, skulle snubbla in här!

tisdag 3 november 2009

Att skjuta skarpt




Ännu ett besök på Onkologen att lägga till handlingen.
*pust* Denna gång var det en barnlek... Tack, tack tack för det.
Som jag har oroat mig för detta besök, som jag inte visste vad det skulle handla om.
Och när jag inte vet det, så får ju min fantasi VÄLDIGT stort spelrum, minst sagt.

Ännu en gång, hade jag mitt stöd i livet med mig på detta läkarbesök.
... Ahaa, tänker den som inte känner mig. Mannen i ditt liv??
Nee ne, bättre än så. Min käraste, raraste och allra bästa hjärtevän.
Här kallad hjärtevännen I.
Att du orkar vara med och stötta mig kära I, det är såå underbart. Du vet att det betyder så mycke för mig.

I alla fall så tog hjärtevännen I och jag en shoppingrunda på Ikano-huset innan läkarbesöket. Målet var att insupa lite julstämning. I vanliga fall älskar jag julen, och brukar så här dags på året verkligen längta till 1:a advent. Men i år så hittar jag inte den glädjen. Bortblåst är den. Nån brist på div julsaker var det ju defintivt inte. Men julen i år blir inte som den har varit tidigare.
Men det är ju alltid trevligt med trevligt sällskap och en runda på shoppingcentrat.

I alla fall så var det dags och bege sig till US.
Skulle träffa en ny läkare eller onkolog som det egentligen heter.
Eftersom min kära G är sjukskriven.... Tänk att läkare oxå är sjukskrivna. Tänker ju på läkare som lite "övermännsikor"... men de lever ju oxå helt vanliga liv med barn och familj osv.
Träffade en genomtrevlig människa som undrade om jag pratade svenska... ???
Hehe, då fick jag dagens skratt. Men förstod vad hon tänkte. Har ju ett "väldigt" finsk namn.
Hon konstatera ganska snart att jag nog förstod vad hon hade att säga ;)

Lättandes suck infall sig när jag förstod att hon ville diskutera min medicinering.
Eftersom jag har/hade en hormon känslig tumör. Så äter jag antihormonella mediciner. Och en del av de som äter samma medicin som jag har väldiga besvär.
Jag tillhör dock inte till den gruppen, tack och lov.
Jag var ju inte ett dugg intresserad av att byta ut mina kära Femar-piller.
Dr C tyckte att det var lite som att skjuta en myra med värsta AK-4:an...
men som sagt.. jag skjuter gärna skarpt på HERR CANCER! Här har han inget att hämta.

Men däremot ska jag börja äta ännu mer piller. Redan i våras konstaterades att jag lider av benskörhet. Så nu ska gå lite piller mot det...
Jag säger då det. Har snart ett helt apotek hemma.

Dagens måste:
NU SKJUTER VI SKARPT PÅ HERR CANCER