BLOGGER TEMPLATES AND TWITTER BACKGROUNDS »

tisdag 3 november 2009

Att skjuta skarpt




Ännu ett besök på Onkologen att lägga till handlingen.
*pust* Denna gång var det en barnlek... Tack, tack tack för det.
Som jag har oroat mig för detta besök, som jag inte visste vad det skulle handla om.
Och när jag inte vet det, så får ju min fantasi VÄLDIGT stort spelrum, minst sagt.

Ännu en gång, hade jag mitt stöd i livet med mig på detta läkarbesök.
... Ahaa, tänker den som inte känner mig. Mannen i ditt liv??
Nee ne, bättre än så. Min käraste, raraste och allra bästa hjärtevän.
Här kallad hjärtevännen I.
Att du orkar vara med och stötta mig kära I, det är såå underbart. Du vet att det betyder så mycke för mig.

I alla fall så tog hjärtevännen I och jag en shoppingrunda på Ikano-huset innan läkarbesöket. Målet var att insupa lite julstämning. I vanliga fall älskar jag julen, och brukar så här dags på året verkligen längta till 1:a advent. Men i år så hittar jag inte den glädjen. Bortblåst är den. Nån brist på div julsaker var det ju defintivt inte. Men julen i år blir inte som den har varit tidigare.
Men det är ju alltid trevligt med trevligt sällskap och en runda på shoppingcentrat.

I alla fall så var det dags och bege sig till US.
Skulle träffa en ny läkare eller onkolog som det egentligen heter.
Eftersom min kära G är sjukskriven.... Tänk att läkare oxå är sjukskrivna. Tänker ju på läkare som lite "övermännsikor"... men de lever ju oxå helt vanliga liv med barn och familj osv.
Träffade en genomtrevlig människa som undrade om jag pratade svenska... ???
Hehe, då fick jag dagens skratt. Men förstod vad hon tänkte. Har ju ett "väldigt" finsk namn.
Hon konstatera ganska snart att jag nog förstod vad hon hade att säga ;)

Lättandes suck infall sig när jag förstod att hon ville diskutera min medicinering.
Eftersom jag har/hade en hormon känslig tumör. Så äter jag antihormonella mediciner. Och en del av de som äter samma medicin som jag har väldiga besvär.
Jag tillhör dock inte till den gruppen, tack och lov.
Jag var ju inte ett dugg intresserad av att byta ut mina kära Femar-piller.
Dr C tyckte att det var lite som att skjuta en myra med värsta AK-4:an...
men som sagt.. jag skjuter gärna skarpt på HERR CANCER! Här har han inget att hämta.

Men däremot ska jag börja äta ännu mer piller. Redan i våras konstaterades att jag lider av benskörhet. Så nu ska gå lite piller mot det...
Jag säger då det. Har snart ett helt apotek hemma.

Dagens måste:
NU SKJUTER VI SKARPT PÅ HERR CANCER

1 kommentarer:

Anonym sa...

PANG SÅ IN I HEL**** FRÅN MIG!!!!


Tänkt på dig flera gånger i dag.
Glad att du har en hjärtevän!
Det behöver vi...sånna som du och jag.

Å om jag kunnat göra ett hjärta här så hade jag gjort det. Kan ju gå in och kopiera ett i nån av mina kommentarer eller blogg men nu ska jag sova.
Men hjärtat finns där ändå.
Blunda lite så ser du det.
Det är från mig.

Kram!