Inte lätt att ta kort på Guldklimpen. Men det syns ju att han är kortklippt nu ialla fall.
Och skrattet finns, allt som oftast på hans läppar.
Tänk vad mycke jag har att lära av honom... Leva i stunden och njuta av detta ögonblick!
Men i dag har jag haft så dåligt samvete.
Guldklimpen började skolan som han brukar kl 8.00. Men eftersom jag hade tid hos Plastiken kl 19.30, så fick sonen vara kvar på fritids/kortis ända tills jag kom tillbaks. Vilket var kl 21. Det tar ca en ½ timme att åka från Linköping till Motala.
Men vem var det som kom med ett leende mot mig när jag hämta honom...
Nu kommer min mamma!
Åååå, vad det värmer lilla mamma hjärtat.
Det var väldigt mycke info jag fick på Plastiken...
Måste nog smälta allt och sortera lite i hjärnan innan jag berättar om besöket.
Men det som kom fram var ju i alla fall att det behövs en rejäl viktnedgång.
Kan ju inte påstå att det kom som nån överraskning.
Hade nog varit mer överraskad om han inte sagt nåt om det.
Så nu är det slut på pizzor och hamburgare.
Återbesök om ett ½ år.
Det kanske blir en viktblogg i stället... man vet aldrig.
Nu är det dags att natta kudden i alla fall.
Natti natti
0 kommentarer:
Skicka en kommentar