BLOGGER TEMPLATES AND TWITTER BACKGROUNDS »

söndag 31 januari 2010

Bara-vara-helg

Blir så glad när jag läser att det är fler som har hittat hit till min
lilla blogg. Det är ju så kul att få lite kommentarer.

I kväll var det tänkt att jag skulle skriva ett väldigt öppenhjärtligt inlägg.
Men men... som Tony i Let´s Dance brukar säga.
Tror jag avstår från det.
Mår inte riktigt hundra ännu... mycke tankar som spökar i mitt lilla huvud.
Och vet ju själv att det inte är särskilt kul med depp-inlägg.
Men beundrar alla som kan skriva om hjärta och smärta...
Framför allt är jag impad hur Lotta
lyckas balansera mellan: dödsångest, jobbiga läkarbesök,
besked om prov resultat, familjeliv och livet som vimmelreporter.

Avslutar veckans inlägg med en låt med Martin Stenmarck.
Hörde den första gången i veckan, och blev helt kär i den.

Lyssna och njut!


onsdag 27 januari 2010

Världens bästa personal.

Måste bara berätta att sonen går på världens bästa fritids.
Att det är special-plockad personal visste jag redan innan, men nu vet
jag att det finns änglar. Och de jobbar på sonens fritids/kortis.

Häromdagen "råkade" jag prata om operation som ska ske i Mars nån gång.
Och då nämnde jag oxå om mitt knä som krångla. Eller krångla och krångla, vet inte
riktigt vad jag ska kalla det för. Det låser sig emellanåt och i bland så är det som
att det bara hugger tag. I alla fall  så fråga jag att om det finns en möjlighet att
när jag har opererats, att de kommer hem med sonen. I stället för att jag ska
gå och hämta honom. Jag antar att det kommer vara lite besvärligt med
min rörlighet ett tag framöver.
Det skulle ju  personalen fixa..
Puhhh, vad skönt kände jag.
Då kan jag slappna av lite, och veta att det ordnar sig.

I dag på förmiddagen så ringer de från fritids.
Och säger att de ska börja med att gå hem med min son från och med i dag.
FATTAR DU???

Inte bara när jag är ny opererad, utan de ska komma och lämna hem sonen
varje gång efter fritids... Fatta vilken lyx!!!
Har fortfarande svårt att fatta det.
VILKEN PERSONAL

Är verkligen inte bortskämd med att nån ställer upp på detta sätt för mig.
Det känns så stort.



Senast igår satt jag och pratade med en kompis, att nu vore det
verkligen på tiden att det skulle hända lite positiva saker.

Och så händer detta...
Det känns att nu vänder det.

Köpte en triss lott i dag oxå..
men ingen vinst. Men för mig känns detta större.





måndag 25 januari 2010

Mitt liv som "bloggoholic"



Min blogg-runda är oftast en ganska lång runda med div  olika sortes bloggar.
Stor del är vad en del skulle kalla "Cancer-bloggar".. dock inte jag.
Är nog mer "mina-kära-forum-vännes-bloggar-om vardagen- med-en-skitsjukdom"
Även om man har en sjukdom i botten så handlar ju ens liv om såå såå mycke annat.
Tack och lov. I dag blir jag glad när jag läser bästa Annas blogg
om att det har vänt. Annas kära make skriver så otroligt fint om sin familj, och om lilla Dr
Tilda. Som vårdar sin allra goaste mamma. Mod och styrka till hela familjen.
Livet har bara börjat för er, vägrar tro nåt annat.
När jag ändå pratar om kära Anna, så vilja gärna tipsa om en grupp på Facebook som heter:
Vi ber för Annas mirakel. Gå med i den, finns även en möjlighet att
donera till cancerfonden där.

En blogg som har blivit som ett opium för mig är:
Ojjj jjj, säger bara...
Måste få min dagliga dos av Mona och hennes dråpligheter...
Den är bara för rolig.
Men en liten varning är nog på sin plats...
Den är VÄLDIGT beroende-framkallande.
Det är inte bara en gång jag har skrattat så jag har haft ont i magen.

Som vanligt i mitt liv så är det en varierad komplott.



fredag 22 januari 2010

Tulpan-bukett och nyckelring


Denna underbara tulpan-bukett fick följa med mig hem i dag.
Älskar verkligen tulpaner, känns så våraktigt.

Tittade även in i en av stadens nyaste inredningsbutiker.
Har varit där på en snabb visit förrut.
Men denna  gång var det två saker som fick följa med mig hem.
Bl a denna underbara skylt, tror den är av nåt emaljmaterial.


Tror den ska pryda min hall.. inte riktigt bestämt mig ännu.
Härlig påminnelse varje dag när man ska i väg på sitt.
Att sprida lite kärlek.

På tal om att gå i väg och ta med sina nycklar,
så hittade jag denna nyckelring.
Den är lite antik-aktig.
Passar en gammal antikivitet som jag... eller hur? ;)


Det var dagens inköp.

Nu inväntar jag kvällens Lets Dance.
Och önskar alla en riktigt trevlig fredagkväll.

Vill dela med mig av denna härliga
som handlar om att hitta glädje.

Njut!


torsdag 21 januari 2010

För att jag är värd det!

På mornarna när Guldklimpen har åkt i väg med Taxin till skolan,
så brukar jag äta min frukost i vardagsrummet.
Tv:n är på och jag gör min morgon koll på div bloggar och givetvis
kollen på FB. Omväxlande brukar jag ha på antingen tv4:s nyhetsmorgon, och i bland så fastnar jag på
SVT:s morgonprogram. I dag hade jag på SVT. Och till min glädje hör jag att
Mia Skäringer ska interjuvas. ( från tv serien Mia och Klara, och en av mina absoluta favoriter)
Dessutom har Mia helt nyligen kommit ut med boken: Dyngkåt och hur helig som helst.
Som jag bara älskade. Det jag gillar mest med Mia är att allt "gulli-gull" är avskalat, hon berättar att hon emellanåt tycker barnen är jobbiga och tjatiga. Är irriterad på karln emellanåt. Och när man som ensamstående mamma har barnen hos pappan, så håller man på och längtar efter barnen.
Det jag skulle komma till var att Mia skulle ut på en en-mans-föreställning.
Och till min glädje såg jag att föreställningen kommer till en stad nära mig.
Gissa vem ska gå på den???



Helt plötsligt känns livet lite lättare, och det är ju så skönt att ha nåt att se framemot.
Är det inte så?
I morgon är det jag som köper mig den finaste och vår-igaste tulpanbuketten
som går att hitta i denna stad. Bara för att jag är värd det!... ojjj, vad svårt det är att säga de orden.
Men så är det ju.. det är ju lättare att överraska någon annan med en blom-bukett än att bara köpa en till sig själv. Eller det tycker i alla fall jag. Är det kanske så att det är så skönt att kunna glädja någon annan.
Men i bland är det ju helt ok att glädja sig själv!

Sätt på ljudet och njut av denna tänkvärda

Njut av stunden





tisdag 19 januari 2010

Vardagslyx.

Har besökt en av stadens frisörer i dag, och blivit "fin" i håret.
Är det nåt jag njuter av så är det att gå till frissan.
Så otroligt skönt att bli ompysslad.
I dag blev det både klippning och slingor.
Så nu är jag redo för våren och sommaren.

Och som vanligt så fick jag beröm för mitt tjocka hår.
Och det är ju helt fantastiskt när man tänker efter. För 2 år sen var jag helt flintis, och
nu måste jag tunna ur håret varje gång jag besöker frissan.

I bland känns ju livet helt ok, i dag har varit en sån dag.
Här är lite saker jag känner glädje och är glad över:
  • Att jag har hår, (ska aldrig mer klaga över "bad-hair-day).
  • Ett bra samtal med min kurator i går.
  • Alla mina underbara vänner. *love you all*
  • Fantastiska cancer-forum, som dock har varit väldigt drabbat av mycke elände på sistone. Men som är en sån källa till främst medkänsla och förståelse. Men oxå sån otrolig kunskaps-bank.
  • Att jag inte visar några tendenser på återfall av min bc, även om min diagnos inte såg så bra ut från början. 
  • Att jag kan göra nåt för att minimera riskerna för återfall i bc, genom op av äggstockar och kvarvarande bröst. (dock känns ju ärligt talat inte, ärftlig bc så otroligt positivt... men men)
  • Att jag har bäddat rent, med nya fina lakan i min fina säng. Finns det något bättre än att gå och lägga sig på kvällen när det är nybäddat. *love, love, love*
  • Att det är studiedag i morgon och jag får en mysig dag med min Guldklimp.
  • Det största är ju att min kära Guldklimp får vara frisk och kry.



Det enda som är lite jobbigt just nu är att mitt vänstra knä bråkar med mig igen.
Ska försöka använda knäskyddet och se om det blir bättre.



 

lördag 16 januari 2010

Gnälligt


Efter att ha rannsakat mig själv ganska så rejält, börjar jag se att jag har gnällt och
varit allmänt tråkig på sistone. Ingen trevlig egenskap, inte alls.
Visst livet är ju inte stenkul för tillfället, men det blir ju inte bättre av att gnälla.
Så nu... ska min blogg bli en gnäll fri oas!

Jaja, vi får väl se hur bra det går med detta löfte.
Troligtvis lika bra som med mitt sunda, hälsosamma liv...




onsdag 13 januari 2010

Glömska Okki

I morgon så är det en vecka sen Guldklimpen började skolan.
Vet att jag var ganska orolig för hur vi skulle komma i rätt
rutiner igen. Men måste säga att det har gått över förväntan.
När min väckarklocka ringer och jag stiger upp på morgonen, så hör jag att det är någon ( läs:sonen)
som redan är vaken. Pigg och pratglad son som kommer till köket och äter frukost.
Sååå skönt att det flyter på så smidigt. Håller tummarna att det fortsätter så...

I helgen skulle sonen haft sin kortis-helg. Men som den vimsiga och lätt-dementa mamma jag är, så hade jag ingen som helst koll på det. Och därmed inte hunnit förberedda Guldklimpen på en kortis-helg.
Så han var inte alls sugen på det, när det igår visade sig att så var fallet.
Nu är det mysig helg för sonen och mig som gäller.

I morgon är det "Cafe-brinken"...
förmiddas kaffe hos bäste bäste vännen I.
"me like"

tisdag 12 januari 2010

Köping och Rainman

I går började ett av mina favoritprogram.
Vi får åter följa gänget från Köping.


Kaffedrickande Tobbe,
Linda och Mats med deras relation.
Om jag inte hörde helt galet så hade de varit i hop nu i 3 år.
Helt otroligt... kommer så väl i håg när Linda skulle berätta för Mats vad hon kände för honom.
Blir ju så varm i kroppen när man följer detta gäng.

Och hoppas för allt smör i småland, att det lika
gemytligt på alla andra gruppboende.

Tyvärr så tror jag nog att så inte är fallet,
men väljer att leva i min rosa dröm än så länge.

En annan nyhet som jag tycker hör lite till ämnet,
läste jag på Aftonbladet idag.
Verklighetens "Rainman"
Kim Peek. Somna in några dagar före jul.
Han fick bli 58 år gammal.
såg en dokumentär om honom för några år sen.
Han hade en far som tog han om honom på ett för mig fantastiskt sätt.
(i alla fall det man fick se på tv, nu vet man ju inte om det var så i verkligheten.
Men måste ju utgå från det.)

Som föräldrer till ett funktionshindrat barn så kände man ju igen sig så med hans far.
Och på nåt konstigt sätt, så tycker jag att det var skönt och i min mening det bästa att Kim Peek
fick dö före sin far. Det är nog inte många som håller med mig om detta men.
Jag resonerar så här:
Hans far hade alltid tagit hand om honom och var hans trygghet.
Även den som kände honom bäst. I fall pappan hade fått bort innan honom
så hade blivit en väldig stor förändring för honom. Dessutom hade han förlorat sin trygghet och stöd i livet.
Det blev lite svamligt de här... får nog återkomma till detta ämne som ligger mig varmt om hjärtat.







lördag 9 januari 2010

Jag = milf

Det nya 20, är 40+.
För en gångs skull ligger man rätt i tiden.

Läs aftonbladet klicka här
Milf= sexig morsa.

Men allvarligt, hur sexig känner man sig som:
* enbröstad,
*något mullig (väldigt överviktig)
* singel mamma, som inte för allt i världen inte kan
komma i håg när man var på dejt senast.

Kan det möjligvis beror på att man går hemma kring mesta dels i klädd
mysbyxor och urtvättad t-shirt.
(Läs: skulle tro det.)

Men men, man kan ju alltid ha det värre.
Inbillar mig att det inte är så kul att va fast i ett tråkigt förhållande,
inte är nån 10 poängare.

Men som sagt.. en dejt skulle ju sitta fint!
Eller inte







fredag 8 januari 2010

Ändra fokus!

Helgen ska tillbringas med strutsning.
Så nu väljer jag bara att fokusera på kvällens Lets dance.

Har en favvo i årets program redan...
han som fick mig att skratta i tv soffan.
Skratta nästan så tårarna spruta.
Snacka om att bjuda på sig själv.
Talar givetvis om Willy från Bygglov.

Underbar underhållning säger jag bara
"you made my day"



Att han dessutom är snickare till yrket gjorde ju inte saken sämre...
Willy du äger!




Inne i vård svängen igen


Min remiss till gyn har resulterat till ett operationsdatum nu.

Hjälp.. det känns ju jätte jobbigt. Nu ska man in i vårdsvängen igen.
Nu finns det förhoppningsvis ingen cancer inblandad, är ju "bara" förebyggande.
Men just nu känns det inte så BARA.
Kontrollmänniskan i mig skriker högt:
VILL INTE.
Men samtidigt så vet jag ju att det är ju för min överlevnad.
Har ju redan haft sån otrolig otur med min kropp och denna skitsjukdom.
Vill verkligen inte dit en gång till.

Men det blir en lång resa igen med div förebyggande operationer.
Och så många påminnelser om året 2007.
Nu är det bara jobbigt... men ska låta detta sjunka in.
Det känns säkert bättre om några dagar.
Men just nu känns det bara jobbigt.



Nu måste jag verkligen flytta fokus till nåt annat.
Hej å hooo.
Tur jag är duktig på strutsa.
Så i helgen blir det strutsning, bigtime.

Trevlig helg.




torsdag 7 januari 2010

Läs

Länkar till en debattartikel i gårdagens aftonbladet.
Tyvärr så ser ju vardagen ut så för cancerpatienter i dag.
Det är absolut inte acceptabelt.
Om det finns nåt som är värre än en cancerdiagnos
så är det dessa väntetider.
Väntan på provsvar. Den som inte har varit där kan inte föreställa sig hur enormt
jobbigt det är.





onsdag 6 januari 2010

På fredag är det ingen vanlig dag,
för då fyller systern min hela 34 år.
(om jag inte har räknat fel...)

Och med tanke på tidskillnaden och mitt försämrade minne,
passar jag på och hurrar för syrran min nu.



Hipp hipp hurra...
Hoppas ni har haft en underbar semester.
Passar samtidigt på att gratta er på Bröllops-dagen.
Är det 3 år sen nu?
Tänk vad tiden går.

Synd att ni bor så långt borta... saknar er!








Längtar efter vardag och rutiner.



Det har varit så skönt att vara ledig några veckor med Guldklimpen.
Men nu börjar det kännas att det ska bli skönt när skolan börjar på torsdag.
Men men, hur i hela friden ska vi komma upp på morgonen?
Har vänt på dygnet lite... är ju så skönt att inte ha några tider att passa.
Men hur ska man vända "tillbaka" på dygnet???
Vi får se hur det går på torsdag morgon, bävar lite för det.
Ja ja, det visar sig väl. Brukar ju ordna sig.

Nu ska det bli skönt att ha lite rutiner på livet.
Har släppt lite på det under lovet.
Det är skönt med ledighet, men nästan lika skönt när det blir vardag
 med rutiner och skolgång för sonen.

Nog så viktigt för de flesta barn, men ännu viktigare för barn/ungdomar
med diagnosen autism.





måndag 4 januari 2010

Första måndagen 2010



Haft problem med mitt mobila bredband...
*tråkigt* är bara förnamnet.
Men nu funkar det som vanligt igen.

Guldklimpens planerade besök hos sin far blev kortare än planerat.
Nyaftons natt ringer Guldklimpen och vill komma hem.
Så följande dag åkte jag och hämtade hem honom.
Skönt att ha sonen hemma igen.
Men märker att både Guldklimpen och jag har blivit väldigt sammansvetsade.
Helst ska det bara var "mamma och jag ensamna".

Gullunge,
älskar dig!



fredag 1 januari 2010

År 2010

Nytt år nu o jag testbloggar f mobilen