Tack!

Blir varm i hjärtat över goa kommentar...

Särskilt att ni tycker jag skriver så

kärleksfullt om min goa Guldklimp.

Till min stora förvåning så är ni

över 10 000, som har tittat in här sen

starten. Den 19 Oktober skrev jag mitt första inlägg.

Snart ett år.. helt otroligt vad fort tiden går.

Förra fredagen hade jag och sonen tid

på vårdcentralen för att träffa läkaren.

Vi behöver ett nytt läkarutlåtande till FK.

Och väntetider och speciellt läkar-besök,

brukar vara jobbiga för sonen.

Vi fick vänta ganska länge i väntrummet och

sedan även besökrummet.

Och väntetider är nåt som sonen har väldigt

jobbigt med.

I ett svagt ögonblick när det började bli

väldigt jobbigt med denna väntan, så

lät jag sonen få leka med min iPhone...

Det kändes som en bra ide... just då.

Läkarbesöket gick smärtfritt sen och jag fick

tillbaka min mobil.

Men häromdagen så såg sonen mobilen och

kom på att den var ganska kul att leka med...

Då tänkte jag att de här kommer ALDRIG sluta bra...

nu kommer ju han att vilja leka med den typ hela tiden.

Men helt kallt så sa jag bara att det är mammas telefon

och den får man inte leka med nu, bara när man är

på läkarbesök...

-Jaha, säger sonen och går tillbaka till sitt rum!

Ingen är mer förvånad än jag

Skönt när man inte behöver ta fajter,

som man tror sig behöva ta.