Och så hoppar vi upp på hästen igen...

Efter att blivit påkörd av en annan bil, dagarna innan jul

har jag inte varit så jättepigg på att köra bil.

Dels så är inte bilen inlämnad till verkstaden ännu...

den skulle ju bli stående därinne utan åtgärd nu när det är

så mycke helger och mellandagar.

Dessutom ser den förskräcklig ut, men det går att

använda förardörren nu i alla fall.

Det var några dagar när jag inte körde bil alls.

Och började märka att jag blev lite skraj för just bilkörandet...

Så då kände jag bara: Hoppa upp på hästen bara!

Skit så handikappad man skulle bli om man inte vågar köra bil mer...

nee nee det får inte hända.

Så nu kör jag med bilen, men kan inte påstå att jag tycker det är så där

super kul. Dessutom tycker jag vänstersvängar är superläskiga nu för tiden.

Det blir väl bättre med tiden hoppas jag.

Annars så har Guldklimpen och jag haft lite vardag´s rutiner nu.

Två dagar med fritids. Så skönt!

Nu i morgon avslutar vi året tillsammans.

Häromdagen så prata vi om nyåret, sonen och jag.

Då fråga han:

-Hur firar man nyår?

Det är ju en så normal fråga... en normalfråga som man som

mamma till ett barn med autism inte är van vid.

Dessa små pratstund är för härliga:)

Från lördag till måndag eftermiddag har vi de nya året´s första

kortishelg. Och mina planer är....

Ja, jag har inga planer än så länge, ganska skönt.

Nu i kväll ska jag göra nåt jag inte gjort på typ 100 år.

Det ska spelas bingolotto här... och förvandlingen

till tant har börjat!!!