Vara mig själv, alla andra är redan upptagna!

När jag väl hade bestämt mig för att börja blogga.
Tänkte jag mycke på, vad vill jag skriva om?
Vad är mitt syfte?
Vad vill jag berätta? osv osv
"mycke tankar har det blivit" som vi brukar säga i vårt *kompisgäng*
hehee... kan man verkligen kalla gamla tanter på 40 år för kompisgäng... ;)
I allafall så har jag kommit fram att jag ska nog blogga för att ventilera
mina tankar och funderingar. Men inte bara det, det kommer nog att bli mycke
hur det är att gå in i en ny fas i livet.
Från att ha varit cancerpatient och heltids mamma till två tonårsbarn till att vara fd cancerpatient, med bara ett barn boende hemma.
Och min stora som har bestämt sig för att prova sina egna vingar... en helt ny erfarenhet för mig som hönsmamma. Hur släpper man taget om sitt barn.???
Jag vet verkligen inte... är inte särskilt bra på det. Men MÅSTE verkligen lära mig det.
Tur jag har min prins hemma, som dock kräver mer av mig än en "normal" tonårs pojke. Men vi har blivit så tajta, de har vi alltid varit men det har inte blivit mindre sen det är bara han och jag här hemma. *LOVE YOU*

Nå, det är nog så att bloggen troligtvis blir lite som jag är...
Mycke tankar om hur det är att leva ensam med en 18 åring som har autism.
Däremellan mina hjärnspöken om herr C, och eländet han ställer till med.
Mycke bilder på änglar blir det nog. Alla som känner mig vet att jag är helt galen i änglar och diverse citat.
Kommer nog hoppa mycke från sak till annan oxå, hoppas ni hänger med i svängarna.
För sån är jag tankarna hoppar hit och dit.

Så välkomna till mitt krypin.

By the way... Plöj din egen fåra!