BLOGGER TEMPLATES AND TWITTER BACKGROUNDS »

måndag 30 november 2009

Tänder ljus


I dag tänder vi hemma hos oss ett ljus för en forumvän, som tyvärr har somnat in.
Det är sååå sorgligt. Vera/Viktoria, jag hade inte en aning om att du var så sjuk. Visste att du hade en svår spridning, men att du hade blivit så mycke sämre. Nee, det fanns inte på kartan.

Tänker på dina små barn och din man.
Finner inga ord.




torsdag 26 november 2009

Lite advents stämning i köket



Det är ju ingen hemlighet att jag har känt ungefär lika som Julnissen
 på bilden inför jul och julförberedelser i år.
Jag som älskar julen i vanliga fall.
Men som sagt inget är som vanligt i vårt liv denna höst och vinter.
Så stämningen har liksom inte infunnit sig.

Men i kväll tog jag mig i kragen och började
rota runt bland advents ljustakar och dukar mm.
Och kors i taket, nu är det julgardiner i köket och
adventstaken är på plats i köket.



Blir nog Jul i vårt hus även i år.
Fortsätter i morgon, tar på krafterna att springa upp till vinden.

Och i morgon är det fredag. Skönt!!!

tisdag 24 november 2009

Trött



Har inget vettigt att säga.
Är bara trött och trött.
Men denna låt kan jag verkligen inte tröttna på!
*I LOVE*




söndag 22 november 2009

Galna tanter och shopping

Har haft lille 2-årige R på besök med sin mamma L.
 Ååååå, vad trevligt vi har haft.
Men men, det märks ju att min lägenhet inte är anpassad för
2 åriga busfrön... Eller hur L?

Vad tiden flyger i väg när man har trevligt.
Hämtade upp L och R på buss stationen på fredag kväll
strax innan 22.00.
Tror ni lille R kände sig redo för sängen efter lite kvällsmacka och en lång bussresa.
Neee, han höll låda med oss till väldigt sent. Goa goa lilla R.



Tänk vad fort man glömmer hur mysigt det är att gosa med dessa små gullungar!
Tack L och R för att ni var här och påminde mig om det roliga i livet.
Love you!

Lördag för middagen tillbringades i stan med lite shopping
och givetvis kafebesök.
Träffade ♥ vännen I,  som gjorde oss sällskap.
Vad roligt det är att bara gå ner på stan och fika med vänner och
prata bort nån timme...
Ingen av oss är ju direkt den tysta tillknäppta tjejen, eller hur L och I?
Personalen tyckte nog det blev väldigt tyst när vi hade fikat färdigt.



Väldigt dålig bild... i know.
Men som ni ser, vi hade solsken i lördas! *skönt*




Lördag kvällen tillbringades hemma, först med lite mat i magen.
Sedan blev det tjatter och fnitter i tv soffan.
Fick även besök av I. Och ännu mera fnitter.

Det gäller ju verkligen att hålla reda på sina små "ananas drycker" när man har en nyfiken två åring springandes runt soffbordet.
"mycke blir det" som vi brukar säga.



Galna tanterna från Motala.
Hoppas inte lille R får men för livet... hehe
I annat fall får väl vi betala hans terapi-kostnader!

fredag 20 november 2009

Fredag och en ny bok!

Häromdan när jag var på en av denna veckans, otaliga läkarbesök.
Så köpte jag en bok som jag letat efter i nån vecka.

När det gäller böcker vill jag gärna läsa om sånt som inte ligger så nära i tiden hos mig.
Så alla böcker om sjukdomar och självhjälps böcker är väldigt mycke *NEJ NEJ*,
just nu i alla fall.

Älskar komediserier i de flesta former, dock ej engelsk humör. Typen John Cleese och pang i bygget.
Så när Mia och Klara gick på SVT för nåt år sen, var jag som klistrad.
Och för nån vecka sen så läste jag att Mia har kommit ut med en bok.
Blev så full av skratt när jag läste titeln på boken... Så typiskt Mia, eller i alla fall
min uppfattning om henne.
Dyngkåt och hur helig som helst.




Nu har jag kommit halvvägs i boken som innehåller kåserier och
utdrag från Mias blogg.
Försöker njuta av boken så länge som möjligt...
Vill verkligen läsa ut den på en gång, men stålsätter mig och läser bara några kapitel varje kväll. Allt för att få njuta av boken sååå länge som möjligt.

Så här långt är den hur bra som helst.
En riktig Okki-bok.

Men så har jag ju lite konstig 


onsdag 18 november 2009

Vaccination och besök i helgen


Då har man blivit vaccinerad mot baconsjukan.
Skönt att få det gjort, vi får väl se om man blir lite medtagen i kväll som de säger att man kan bli.
Däremot så vägrade min Guldklimp att ta vaccinet. De vaccinerar i skolan och de var meningen att de skulle vaccineras i går. Men neee, det total vägrade Guldklimpen. Så nu får vi verkligen hålla tummarna för att han inte får baconsjukan.

I dag har det varit en dag som jag har mestadels tillbringat på sjukan.
Först ut på morgonen var det Läkarbesök (läs:gyn),
Sen hade jag ledig tid i ca 2 timmar, och passade på att fika med A. Trevligt och gott. Passade på att smälla i mig en Creme dela creme. Det var länge sen jag åt en sån så då smaka det extra gott.
Och på måndag börjar ju mitt nya liv, mot att bli sund och smal...
Hehe, vi får väl se hur länge det funkar med det nya livet.
Det brukar funka fram till eftermiddagen. Säger som Gustav:



Ganska bra teori eller hur?
Köper den rakt av!

I morgon är det studiedag i skolan så Guldklimpen och jag har en mysdag, hela långa dagen. För på fredag åker han på sin kortishelg. Kommer inte hem förrens på måndag eftermiddag. Skönt för honom att komma i väg lite och träffa sina "kompisar", men på söndag börjar mamma längta något emormt efter honom.
Men denna helg kommer nog gå fort, eftersom jag får finbesök från storastaden.
Min ungdomskompis L kommer med sin snart 3 åriga R hit. Så det blir nog livat värrre.
Det är inte ofta jag får ha små gosiga småbarn här.
Det ska bli kul att få umgås och tjattra. Längtar.
Men innan dess måste det ju verkligen städas här och bäddas rent i sängarna.
Om jag skulle ta och sätta lite fart.

Men först en verklig favvo







måndag 16 november 2009

Svårfotograferad son




Inte lätt att ta kort på Guldklimpen. Men det syns ju att han är kortklippt nu ialla fall.
Och skrattet finns, allt som oftast på hans läppar.
Tänk vad mycke jag har att lära av honom... Leva i stunden och njuta av detta ögonblick!

Men i dag har jag haft så dåligt samvete.
Guldklimpen började skolan som han brukar kl 8.00. Men eftersom jag hade tid hos Plastiken kl 19.30, så fick sonen vara kvar på fritids/kortis ända tills jag kom tillbaks. Vilket var kl 21. Det tar ca en ½ timme att åka från Linköping till Motala.
Men vem var det som kom med ett leende mot mig när jag hämta honom...
Nu kommer min mamma!
Åååå, vad det värmer lilla mamma hjärtat.

Det var väldigt mycke info jag fick på Plastiken...
Måste nog smälta allt och sortera lite i hjärnan innan jag berättar om besöket.
Men det som kom fram var ju i alla fall att det behövs en rejäl viktnedgång.
Kan ju inte påstå att det kom som nån överraskning.
Hade nog varit mer överraskad om han inte sagt nåt om det.
Så nu är det slut på pizzor och hamburgare.
Återbesök om ett ½ år.

Det kanske blir en viktblogg i stället... man vet aldrig.
Nu är det dags att natta kudden i alla fall.

Natti natti



Förväntan och besök hos frissan.



Ett litet steg på trappen mot ett nyare liv, bort från att vara en stumpad kvinna.
I kväll ska jag strida för min rätt att få bli som jag var innan... som jag var förrut.
Vet att man ska vara väldigt påläst och strida för sin sak, för att få vad man vill i dagens sjukvård. I bland kan jag känna mig väldigt fåfäng och ego, för att jag vill bli som innan "skitsjukdomen".
Ska jag verkligen utsätta mig för ännu fler operationer?
Det funkar ju med att ha protes- bröst oxå...
Ja det funkar, men hur kul är det att varenda dag bli påmind om att det saknas nåt från din kropp.
Nee, det är inte särskilt roligt. Det känns faktiskt väldigt, väldigt jobbigt.
Du påminns inte bara i duschen. Det som nästan är värre. Det är när du ska handla underkläder.
Här snackar vi dåligt utbud, för att inte säga obefintligt.

Det finns lite olika metoder när det gäller bröst rekonstruktion.
Tror jag har skrivit om det innan oxå. Men det som ligger mig varmast hjärtat är en metod som heter:
 Diep Lambå.
Då tar man från bukfettet och bygger upp ett nytt bröst.
Och bukfett, ja det finns det gott om!

Hoppas hoppas, jag åker hem från US i kväll med ett leende på läpparna.
Kan behöva lite medvind nu. Det har blåst motvind alldeles för länge nu.
Kanske kanske kan detta bli min julklapp till mig själv.
Det vore väl inte illa... hehe
Jag ska få nya booobs!!!

Inga häng bröst här inte.
Inget ont som inte har nåt gott med sig... hoppas jag.


Lite uppdatering om min lilla Guldklimp.
Han var hos sin far i helgen. Och de hade varit och besökt frisören, det var verkligen behövligt.
Han blev sååå stilig min Guldklimp!
Bildbevis kommer. Han var inte så ivrig på att mamma skulle fota honom i går när vi kom hem.


fredag 13 november 2009

Positivt tänkande!



I bland blir ju inte reaktionen som man hade tänkt sig...

Här ska jag njuta av fredags kvällen.
Guldklimpen är och hälsar på sin far.
Väldigt tyst är det här.
Nu är det nog dags att äta nåt.
En riktigt trevlig fredag till alla.

Kram kram

torsdag 12 november 2009

November, ingen favoritmånad

Sometimes someone says
something really small
and it fit´s right into this
empty place in your heart.



I bland behövs det inte så många eller fina ord.
Så länge man menar vad man säger.
Tänk att en mening eller två, tre ord kan betydda så mycket.

Det omvända gäller ju tyvärr oxå.
När någon som står oss nära säger sånt som sårar.
Ojjj, vad det känns.
Ja praktiskt taget som hjärtat skulle brytas i bitar.
Mycke mer av det goda och vänliga.
Speciellt nu när det är så mörkt och grååt.
November är verkligen ingen rolig månad.

I vanliga fall brukar jag se framemot 1:a advent och julen
som är på väg.
Men i år känns det som all denna förväntan och det som
har med julen att göra har blåst bort.
Försöker verkligen insupa lite julstämning.
Borta.. borta.

Skulle jag kunna så skulle jag med glädje åka i väg
och fira December i varmare bredgrader.
Denna jul blir det bara min kära guldklimp och
jag som firar julen ihop.
Vi kommer säkert att få det hur mysigt som helst.
Men för första gången på 20 år är det nån som fattas.
Guldklimpens syster har valt att både leva och
fira sin jul på annat håll.
Kommer säkert fälla en tår eller två när
Guldklimpen och jag ser på Kalle Anka på Julaftonen.

Nu har jag tack och lov nästan två veckor på mig att
ta mig i kragen och försöka få lite advents stämning här hemma.
Men men vi får väl se hur mycke hembakt det blir..
Kanske får jag värsta rycket och fyller hela frysen,
men det mest troliga är ju att det blir mycke färdigköpt.
Nu är ju varken Guldklimpen eller jag några storkonsumenter av
fikabröd, men lussekatter måste man ju ha.

Nehe, om vi skulle lyssna på nån julsång!
Är så stolt över att jag kunde klura ut hur man
laddar ner ett Youtube klipp på sidan.






tisdag 10 november 2009

Överkurs



Nu ska vi se om jag kan lyckas med detta.
Snacka om överkurs för min del.

Men en av mina absoluta favvo låtar

söndag 8 november 2009

Och så skjuter vi skarpt igen!!!!


Tänkte jag skulle påbörja min berättelse om min cancerresa idag.
Men i dag känns det bara så fjuttig att berätta och tänka på mig själv.
Vet att "min" cancer inte var/är fjuttig. Behöver bara titta på
journalanteckningarna från patalogen. Då knyter det sig rejält i magen på mig.
Men, men, men....
I dag sitter jag här, 2 år sen jag avslutade cytostatika behandlingen.
17 December blir det 2 år sen jag blev klar med strålningen, som iof var
"pece of cake".
Och så har jag hormon medicineringen... skäms nästan att säga det men.
Känner knappt av den. Inga ledvärk, lite svettning.

Så jag och mitt känns väldigt, väldigt fjuttigt i dag.
Kan ju ha göra med, hur jag är som person...
Är nog den lilla gråa musen i hörnet som inte vill synas.

I helgen har vi kunnat läsa och följa flera unga tjejer
på forumet som har väldigt allvarliga spridningar och återfall.
I kväll går tankarna till deras familj och vänner.
Kan ju inte för nåt i världen föreställa mig hur det är att ha små barn i detta kaos.
STYRKA STYRKA till alla som kämpar.
Ni finns i mina tankar och böner.

Nu skjuter vi skarpt!!!




Men är även väldigt glad åt att Pysan äntligen ska få bli "hel".
Hon ska äntligen få sitt bröst... JIPPIII
Glädjs med dig.
Tänker på dig både i morgon och på tisdag!

fredag 6 november 2009

Fredag kväll



Äntligen helg... En  väldigt höstlig helg.
Nu skulle det verkligen vara skönt att fly fältet
och komma bort från regn och rusk.
Oftast brukar jag tycka hösten är helt ok,
men inte i år.
Är det bristen på sol och värme.
Inte så jättemycke av den varan i år.

I och för sig så var ju H och jag i väg i Mars
på en solsemester.
Men säger som jag sa när jag kom hem från den resan.
Nästa gång jag åker blir det två veckor.
En vecka var alldeles för kort tid,
även om det är bättre än inget.


Längtar tillbaka!!!    BIGTIME

Ville bara önska alla en riktigt
Trevlig Helg.
Här lockar soffan


torsdag 5 november 2009

Lyckorus


Väljer att vara kvar i mitt lyckorus.
Väljer att drömma om att bli två-bröstad.

Väljer även att blunda för att det kommer att dröja.
Blundar även för min rädsla/skräck för att lägga mig på operations bordet.
Nu är nu, och jag är lycklig över att jag kommit ett steg närmare.
Närmare de liv jag levde innan "skitsjukdomen"...

Då när jag valde stoppa huvudet i sanden och låtsas att det inte var
nån knöl jag kände i det vänstra bröstet.
Men när jag lufte upp huvudet en bit ovanför sandytan, och tänkte på mina älskade barn.
Då kom ångesten över att inte finnas där för dem i deras liv.
Och för tacksamheten jag kände för livet och de liv jag ville fortsatta att leva.
Men det berättar jag om en annan dag. Orkar inte i dag.
Alldeles för lycklig för det...
Får man vara lycklig över att få ett nytt bröst.
I bland får jag för mig att jag låter som värsta "Linda Rosing"...
Hemska tanke.
Men neee, har ju faktiskt varit allvarligt sjuk.
Är ju faktiskt inte särskilt fåfäng. Vill ju bara kunna gå in på Lindex eller Hm, och köpa en helt vanlig bh.
Är det för mycke begärt... Ne, det tycker inte jag. Inte i dag...
Men i morgon är en annan dag.

onsdag 4 november 2009

Glad, gladare, Okki




JAAAA JAAA
Har fått en ny tid till plastiken JIPPPIII.
Det känns helt underbart.
Inte förrens om drygt två veckor men jag har fått en tid.
Nu gäller det bara att se om det är nån som kan vara med min Guldklimp då.
För givetvis så är det ju kvällstid.

Men just nu ska jag bara vara GLAD.

Ett längre inlägg kommer i kväll.
Då tänkte jag skriva om min cancer-resa..
När jag tänker efter så kanske det inte blir i dag.
Men nåt inlägg kanske det kommer ... eller inte.
För i dag är det bara G L Ä D J E.

Nu fattas det bara att mannen i mitt liv, skulle snubbla in här!

tisdag 3 november 2009

Att skjuta skarpt




Ännu ett besök på Onkologen att lägga till handlingen.
*pust* Denna gång var det en barnlek... Tack, tack tack för det.
Som jag har oroat mig för detta besök, som jag inte visste vad det skulle handla om.
Och när jag inte vet det, så får ju min fantasi VÄLDIGT stort spelrum, minst sagt.

Ännu en gång, hade jag mitt stöd i livet med mig på detta läkarbesök.
... Ahaa, tänker den som inte känner mig. Mannen i ditt liv??
Nee ne, bättre än så. Min käraste, raraste och allra bästa hjärtevän.
Här kallad hjärtevännen I.
Att du orkar vara med och stötta mig kära I, det är såå underbart. Du vet att det betyder så mycke för mig.

I alla fall så tog hjärtevännen I och jag en shoppingrunda på Ikano-huset innan läkarbesöket. Målet var att insupa lite julstämning. I vanliga fall älskar jag julen, och brukar så här dags på året verkligen längta till 1:a advent. Men i år så hittar jag inte den glädjen. Bortblåst är den. Nån brist på div julsaker var det ju defintivt inte. Men julen i år blir inte som den har varit tidigare.
Men det är ju alltid trevligt med trevligt sällskap och en runda på shoppingcentrat.

I alla fall så var det dags och bege sig till US.
Skulle träffa en ny läkare eller onkolog som det egentligen heter.
Eftersom min kära G är sjukskriven.... Tänk att läkare oxå är sjukskrivna. Tänker ju på läkare som lite "övermännsikor"... men de lever ju oxå helt vanliga liv med barn och familj osv.
Träffade en genomtrevlig människa som undrade om jag pratade svenska... ???
Hehe, då fick jag dagens skratt. Men förstod vad hon tänkte. Har ju ett "väldigt" finsk namn.
Hon konstatera ganska snart att jag nog förstod vad hon hade att säga ;)

Lättandes suck infall sig när jag förstod att hon ville diskutera min medicinering.
Eftersom jag har/hade en hormon känslig tumör. Så äter jag antihormonella mediciner. Och en del av de som äter samma medicin som jag har väldiga besvär.
Jag tillhör dock inte till den gruppen, tack och lov.
Jag var ju inte ett dugg intresserad av att byta ut mina kära Femar-piller.
Dr C tyckte att det var lite som att skjuta en myra med värsta AK-4:an...
men som sagt.. jag skjuter gärna skarpt på HERR CANCER! Här har han inget att hämta.

Men däremot ska jag börja äta ännu mer piller. Redan i våras konstaterades att jag lider av benskörhet. Så nu ska gå lite piller mot det...
Jag säger då det. Har snart ett helt apotek hemma.

Dagens måste:
NU SKJUTER VI SKARPT PÅ HERR CANCER

söndag 1 november 2009

Söndags tankar



Ny vecka på ingång.
Skönt med rutiner... men ändå inte.
Denna vecka nalkas besök på Onkologen igen.
*uppskattas inte*

Men förhoppningsvis blir det en och annan fika stund med goa vänner.

Lite tänkvärt så här inför en ny vecka:
En av alla mina Cancer-tjejer skrev den på forumet, den är sååå BRA


TILL EFTERTANKE

Om jag vill lyckas
med att föra en människa mot
ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är
och
börja just där.

Den som inte kan det
Lurar sig själv
När hon tror att hon kan hjälpa andra

För att hjälpa någon
måste jag visserligen förstå mer
än vad hon gör,
men först och främst förstå
det hon förstår
Om jag inte kan det
Så hjälper det inte att jag kan och vet mera
Vill jag ändå visa hur mycke jag kan så beror det på att jag är
fåfäng
och högmodig
Och egentligen vill bli beundrad av den andra
I stället för att hjälpa henne
All äkta hjälpsamhet
börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa
Och därmed måste jag förstå
Att detta med att hjälpa
Inte är att vilja härska
Utan att vilja tjäna

Kan jag inte detta
Så kan jag inte hjälpa

-Sören Kirkegaard-